I torsdags kom första snön är i Flekke. Pga min migrän kunde jag inte ta del av firandet, ja firandet, med alla andra eftersom jag låg och gömde mig i sängen, men alla andra stod precis utanför mitt fönster och skrek och min rummis från Singapore såg snö för första gången. Det är verkligen något speciellt med snö, trots att jag har sett det ett antal gånger innan. Snö ger mig en lugn känsla inombords och det börjar krypa i kroppen på mig för att jag bara vill åka skidor! Sen har jag börjat längta efter julen också...

Idag har varit en fruktansvärt in(o?)effektiv dag. Straxt efter mitt förra inlägg la jag mina ToK papper fint åt sidan och fortsatte skriva på mitt personal statement som jag måste ha för att söka till USA. Det ska vara en personlig upplevelse som har präglat mig och haft stort inflytande på den person jag är idag och sen ska det kopplas till något aktuellt tema, osv. Det är ganska roligt att sitta och tänka och skriva, men jag verkligen avskyr att skriva om mig själv. Jag kan tänka mig att alla amerikaner älskar att skriva om sig själva och jag fattar ju att det måste handla om mig eftersom det är min ansökan, men ändå. Det skulle vara så mycket lättare att skriva i tredjeperson, vilket jag har försökt med, men när jag sen ändrar "hon" till "jag" känner jag mig så obekväm att jag måste ändra innehållet. Töntigt, I know, men vafan, låt mig vara svensk och inte prata om mig själv.

... att berätta om paketet jag fick på posten i måndags! Efter att vi hade haft Residential Committee meeting gick jag och la mig för att jag inte mådde bra. Precis när jag har krupit ned under täcket knackar det på dörren och jag hör någon fråga efter mig och min första tanke är att jag inte vill prata med någon. Sen inser jag att det är Reidun (en lärare och medlem i Res. Com.) och tänker att jag nog måste svara ändå. När hon ser mig sticka ut huvudet mellan mina gardiner så säger hon bara "du såg så ledsen ut på mötet och så när jag var i admin såg jag att du hade fått ett paket, så jag tänkte att jag ville ge det till dig". Så himla söt hon är. Så jag tar emot paketet och ser att det är från Kunal och redan där hade det gjort min dag. Sen öppnar jag paketet och tar fram något stort och mjukt som luktar av hans goda parfym. Den här låg i paketet:

Jag höll blogg-tempot uppe där ett tag och sen dog det lite, men den här gången av en anledning bättre än lathet. Jag har varit mer död än levande sista tiden pga. migrän. Senaste två veckorna har bestått av konstant huvudvärk och illamående och senate dagarna har jag sovit ca 16 timmar per dygn och resterande timmar i mökret i min säng. Efter besök hos läkaren och ny medicin är jag på benen igen, men när medicinen slutar verka är jag tillbaka i min säng igen. Känns lite tungt och lite frustrerande med tanke på alla tusen saker som ska göras innan vårt höstlov. Nog om det, idag är jag på benen och vill inte deppa i onödan.

Igårkväll hade jag planerat att ta det lugnt och försöka få lite skolarbete gjort, trots att det var lördagskväll, men kvällen fick en oväntad vändning och jag gick in i rollen som journalist för "På Flukt" som pågick från igår till idag. Jag deltog i "På Flukt" förra året och det är ett rollspel om flyktingar. Det pågår i 24 timmar och man har ingen klocka, ingen mat och blir behandlad som ett djur mer eller mindre. Efter att ha gått igenom olika processer kom de till Röda Korsets flyktingläger som var i Dale, 10 km från skolan, och där gick jag tillsammans med några andra runt och var irriterande journalister. Deltagarna var extremt trötta och många var väldigt irriterade och det kändes inte helt bra att gå runt och göra det ännu värre för dom, men det är ju det som är poängen med hela rollspelet.

På senaste tiden har jag varit konstant trött och jag hatar det. Även fast jag sover, äter och tränar (vääldigt sällan dock) så känner jag mig aldrig pigg. I natt sov jag nästan 8 timmar och jag åt frukost sen gick på universitets presenation med Colby, Skidmore och Simon Fraser University, hade Student Council och sen en intervju och nu har jag suttit och skrivit på min labb senaste timmen. Det är mycket som händer hela tiden, men det känns som att jag borde vara van vid det? Irriterande är det i alla fall. Som till exempel nu när jag sitter och läser "Nattens lekar", en novell till svenskan, kan jag knappt hålla mina ögon öppna - och då sitter jag upp vid mitt skrivbord?! Jag vill bara gå och soooova, men jag har en till inervju om en timme så det känns inte så lägligt.

En av de saker som jag saknar absolut mest med att inte ha min lägenhet längre och det sämsta med att vara 5 som bor i ett rum är att inte kunna spela hög musik på morgonen. Under vintern i ettan hemma var det två låtar som jag alltid spelade det första jag gjorde på morgonen och det var "Keep it much longer" och "Freedom", båda med Akon. Vilken låt som var nummer ett när jag vaknade gick lite i perioder, men det fick mig alltid på bättre humör. Och nej, jag vill inte bara ta på mig hörlurar för det är inte samma sak.

Jag har blivit sjuk... men jag vet inte vad det är, förutom att jag mår dåligt. Jag är inte förkyld, känner mig knappt febrig och jag har inte ont i halsen. Men jag fick migrän igårkväll och jag tror att det har hängt i hela dagen idag också för jag är pinande huvudvärk, mår illa och har ingen energi i kroppen. Jag har inte tid att vara sjuk och det värsta med migrän är att jag inte heller kan sitta vid datorn eller titta på film särskillt länge utan att det känns som att huvudet ska explodera.

Seg dag med ösregn, tre intervjuer och inget pluggande. Dagen är ett mysterium för jag förstår inte var all tid har tagit vägen? Intervjuerna gick bra men det var bara Wellesly som lockade och det förvånade mig eftersom jag har varit så skeptisk mot kvinnocollege. Jag säger inte att jag kommer söka dit, definitivt inte, men det lät väldigt bra dock! Jag tror att jag har haft söndagsångest idag, det slog mig nu. Det här med söndagsångest har inte riktigt existerat här på RCN för mig förut för helger innebär oftast mer plugg än vardagar så det är inte riktigt någon befrielse - förutom att man inte har några läxor till dagen efter. Men idag hände det; söndagsångesten kom.

Igår gav jag upp skolarbete ganska snart och gick och hängde med Mende istället. På kvällen var jag som sagt på World Today och satt och blev lite irriterad på en väldigt bias presentation och en väldigt komplicerad diskussion, men det var intressant trots allt. Efter det tittar vi på Blood Diamond i vår aula - världen bästa film - sen skypade jag och till slut hängde vi ett gäng i Denmark house dayroom och spelade spel fram tills det blev dags att sova.

Jag vill inte göra någonting idag, vilket jag heller inte har än så länge. I morse hade vi utvärdeing av vår PBL, åt indiska sötsaker som var så söta så att jag kände mig som en sockerbit hela jag och sen åt jag lunch och fixat lite. Påväg tillbaka till mitt rum förut så mötte jag Mark vår studievägledare som frågade om jag hade signat upp för en intervju med ett kvinnocollege i helgen - vilket jag inte hade gjort med flit. Sen ger han mig sina puppy eyes och frågar om jag snälla inte kan gå dit ändå för att det typ inte är någon som har signat upp. Såklart kunde jag inte säga nej så nu har jag en intervju med Wellesly College på söndag, kul.

Trots att jag har min stora uppsats att skriva den här veckan så har den ändå varit ganska lugn, eftersom vi knappt har några läxor (eller snarare en vecka på oss att göra dom och inte en dag) och inga aktiviteter pga av projektveckan. Det har varit så skönt att hinna umgås med vänner, ta det lugnt och inte känna jobbig stress hela tiden. Min Yoga & Meditation PBL är helt perfekt! Vi har lärt oss historisk bakgrund, förändringar som skett med tiden och pga av spridning över jordklotet och sen har vi tränat mycket också. I kväll gjorde vi även pilates som var jobbig med härlig samtidigt. Jag är så himla nöjd med den här veckan och det är fortfarande två dagar kvar.