Det har hänt så galet mycket saker sen jag kom hit i måndags natt! Jag kom till Bergens flygplats 21.15 och väl där väntade 15 elever som kommit tidigare under dagen och alla var jättetrevliga och lättsamma. Där fick vi vänta till 00.30 innan sista personen hade kommit så att vi kunde åka till Flekke. Efter 4 timmar i buss vaknade vi av att alla andraåringar bankade på bussen och stod med skyltar med våra namn på.

Efter några timmars sömn var det dags att gå upp igen. Vi gick runt på campus och det här stället är det vackraste jag någonsin sett, och här ska jag bo i två år. Det känns galet. Under gårdagen var det mycket lära känna-varandra-aktiviteter och mycket info. Mina rummisar är i alla fall en tjej från Pakistan, en från Danmark, en från Kina och sen väntar vi på den sista som kommer från Honudras och hade fått problem med sitt visum.

Människorna här är underbara och det känns redan som att man känner många, även om vi bara har träffats i två dagar. Nu ska vi gå och göra diagnoser i engelska och matte och sen ska vi svenskar ha en träff ikväll, det lär bli kul!

See ya.

Herregud vilken helg det blev!!! Det har varit mycket vin, mycket dans, många skoskav och mycket av det mesta. I fredags träffade jag först Gusten och sen åkte jag till Lina där jag, Lina, Lisa och Amanda åt middag + kräftor för att sedan gå ut. Vi dansade som om det inte fanns någon morgondag, vilket hör till vanligheterna. Vi drack öl, shotade och levde. Båda kvällarna har flutit ihop ganska mycket, förstår inte alls hur det kommer sig, men jag vet att vi hade sjukt roligt både fredag och lördag.

På lördagen försov jag mig och missade halva firandet av min pappas 60-årsdag... Pinsamt, men jag hann i alla fall med en del. Vi firade med skumpa, åt plankstek på Åcafét och såg på Cousins - the reunion i Brunnsparken. Sen mötte jag upp Lina och Lisa för att åka in till Norrköping. Haha, jag skrattar för mig själv. Vi satt bl a på Black Lion In tillsammans med 40 + och drack öl och sen fortsatte vi till Hugo.

Är man sliten när både jag och Lina ligger och lyssnar på hennes mobilalarm som ringer om och om igen, men ingen orkar röra sig. Till slut gjorde jag ett ryck och jag trodde att min kropp skulle explodera, ungefär så har jag mått idag. I förmiddags åt jag frukost med Nicoline på Jannes och jag fick ett jättefint armband som jag kommer att använda varje dag och sen ett fotoalbum där jag ska klistra in bilder från RCN. När vi med en klump i magen hade sagt hejdå träffade jag alla tjejerna och vi åt på Östens stjärna och sen fikade på Bondens.

Hur ska jag klara mig utan er? Ni är bäst och... ja, ni är bäst helt enkelt. Jag fick ett fotoalbum som jag skrattar högt när jag tittar i - så mycket minnen. Jag fick även en ros av Anna och Amanda, gullisar. Tårar och skratt om varannat, vi kunde inte dra ut på det och sa hejdå. Usch, nu gråter jag igen. Jag kommer sakna er, that's for sure.
Kvällen avslutades med middag här hemma tillsammans med familjen och mormor.
 
Väskorna är äntligen packade och nu återstår bara lite småfix i morgon, sen är jag påväg på mitt livs äventyr.

Relativt nyvaken, känner mig som en zombie och vill inget hellre än att bara ligga kvar i sängen hela dagen, men det går icke. Egentligen kanske jag skulle tagit bussen nu vid tio in till stan, men jag kom verkligen inte ur sängen så nu åker jag om några timmar i stället, för i eftermiddag ska jag träffa Gusten och sen ikväll bär det av hem till Lina för middag och sen utgång, en utgång som jag känner kommer att spåra ur.

I onsdags tryckte jag och Anna E, Anna P, Amanda och Johanna in oss i min svarta fara och åkte till Stockholm! Vilken underbar dag vi hade med först några timmar på stan och sen Grönan hela kvällen. Fritt fall tilt var det värsta jag någonsin åkt på en nöjespark. Suget i magen satt kvar väääldigt länge och väl nere på marken var jag helt skakis, men härligt var det! Vi åkte pop-expressen och Anna raggade på killen som skötte musiken, haha, vi skrattade, någon fick orgasm i bläckfisken? haha. Det var länge sen jag skrattade så mycket. Påväg hem var jag lite orolig för att gänget skulle krokna, men så fel jag hade! Allsång hela vägen hem med en massa gamla godingar från Annas guldgruva, CD-boxen. När klockan var 00.00 låg jag i mormors bäddsoffa och somnade gott.

Igår var jag med mormor hela dagen; vi åt lunch, jag gick och klippte mig, vi gick hem och åt blåbär och skrattade. Min mormor är bäst och jag kommer sakna henne väldigt, väldigt mycket... I alla fall, efter blåbären åkte jag till stan för att träffa Anton, Daniel och Linus. Efter ett tag där åkte jag hem till Lisa för att säga hejdå och fick en så gullig present! Därefter åkte jag tillbaka till stan för att gå på bio med killarna, det blev Inception. Filmen var bra, trevligt sällskap men även där dags att säga hejdå... Jag gillar det verkligen inte.

Där fick ni mina senaste dagar och nu ska jag försöka reda upp mina tankar och sen försöka göra klart packningen för nästa gång jag kommer hem är söndagkväll och sen på måndag är det dags.

3 dagar kvar nu.







haha

Jag kommer aldrig någonsin att få plats med alla mina saker i tre ynka väskor, varför lät jag inte pappa köra mig till RCN?!? Jag börjar få panik på riktigt, jag åker om sex dagar och just nu är det mycket som inte får plats... Däremot kan min mamma trolla med sina knän, men hon är på jobbet så jag skickar ett sms till henne.

E: När kommer du hem mamma?!
M: Vid fem som tidigast.
E: Jag behöver hjälp att packa, jag håller på just nu men det kommer aldrig att gå ihop sig... aldrig!!
M: Min lilla vän. Kommer hem klockan fyra som senast.
E: TACK! Du kände mitt rop på hjälp...
M: Ja

Haha, jag vet inte om det kallas att vara bortskämd eller om min mamma bara är lite snällare än vanligt. I denna stund är jag i alla fall glad oavsett vad det kallas.

                
                                                Jag och mamma i julas.

Jag var påväg att börja inlägget med "jag är trött", men sen insåg jag att jag gör det allt för ofta nu för tiden, men det kostar väl att ligga på topp. Såhär trött var det länge sen jag var, men jag har å andra sidan aldrig haft såhär roligt förut - så är det värt det? Sí bonita. Jag är i alla fall äntligen hemma i min säng igen.

I fredags kunde jag inte sova för att jag hade mardrömmar så det resulterade i att jag var väldigt trött på lördagen, men jag bet ihop och jobbade hela dagen. På lördagen glömde jag mitt förnuft för en kväll och gick ut med mina pinglor, en blandad kväll med mycket dans och ankomst på Mon 05.00. Söndagen var jag lite sliten, eller väldigt sliten. Jag har för första gången i mitt 18 - åriga liv somnat ståendes och när klockan var lite efter nio sov jag som ett barn.

Idag jobbade jag en timme, köpte vin med Markus, lunchade och fikade med Cecilia, vaccinerade mig igen,  träffade Lisa och Nicoline en snabbis, träffade Adam första gången sen han kom hem från Florida och även Ville och Jakob, stötte på Anna och Amanda, fikade med Lovisa och flirtade med några Dolphins spelare, hade picknick med Karin på Kungshällsudden och hämtade mitt körkort. What a day, som jag brukar säga.

Nu ska jag sova och ladda inför packningen som ska ske i morgon. Om en vecka har mitt äventyr börjat.


                

Äntligen hemma igen. Igår var jag hos mormor och åt bullar och pratade skit om hennes grannar, eller hon pratade skit och jag höll med. Hon för go min älskade mormor, hon pratar och pratar om hur jobbig grannens hund är och hur många olika män kvinnan har varit med (haha, varför bryr hon sig?) för att i nästa andetag säga "äsch, men det är skönt att jag slipper bry mig" haha, men jag hon är min favorit ändå! Därefter åkte jag till min Tryserum för att hämta min morbror med fru och min lilla prins för att skjutsa dom till Skavsta och planet hem till Tyskland. Efter mycket om och men kom vi i alla fall iväg och när jag hade lämnat dom för att åka hem började Erik att stortjuta så jag fick stanna ytterliggare en kvart för att lugna ner honom, kan man bli annat än glad? Gulleplutten. Igår var också första gången jag körde på motorvägen själv, lite läskigt men väldigt roligt!

Idag ringde klockan 7.00 och jag flög upp som ett yrväder efter att ha haft väldigt konstiga drömmar och sen var det bara att sätta igång med efterrätten tills i kväll då nästan alla mina favorittjejer kommer hit. Sen åkte jag in till Norrköping för att ta foto till körkortet, gå på massage med rygg och fot och sen göra lite andra ärenden. Nu är jag hemma igen och har precis kastat i mig en sallad, bra. Egentligen har jag inte alls tid att sitta här så det är väl lika bra att köra igång med allt.

See ya.

                      

Vaknade av det nästan var storm ute och en fin födelsedagssång + supergod chokladmuffin med 50/50 och hjärtklubbor. Kan man annat än älska dessa tjejer? Vi samlade ihop 200 burkar för att äntligen få gå och duscha, det tog oss max 5 minuter. Förmiddagen spenderades på akuten för att få Amanda på benen igen efter mycket oro och hjälp av en jättesnäll (och snygg) ordningsvakt. Dag tre var alla lite slitna och vi tog det ganska lugnt till några av oss spårade i ett tält, haha.

Med regnet över oss var det till slut dags att gå till Hoffmaestro & Chraas konsert. Oj, oj, oj vad de var bra! Vi stod nästan längst fram och publiken var galen och efter en mindre hjärtattack efter att Lisa ramlat gick några tjejer ut men jag och Fanny höll oss kvar. Vi röjde som aldrig förr men min födelsedag var en oturens dag för flera av oss. Jag och Fanny ramlar när hela publiken ska springa åt ena hållet och jag får panik för att jag tror att Fanny har blivit krossad men som tur var klarade hon sig och jag fick en öm fot. Efter hjälp av underbara Röda Kors människor hamnade jag bakom scenen där jag fick ligga och vänta på ambulans, men sen kom hela Hoffmaestro & Chraa bak och pratade + kramade om mig och jag kunde inte annat än le. De var jättesnälla och sprang och fixade allt möjligt, vilka killar. Väl på akuten fick jag veta att Lisa och Lina redan var där, jag blev helt varm i kroppen och grät av glädje. Självklart hade tjejerna fått poliseskort, stjärnor kan ju inte ta sig runt hur som helst! Vi satt där hela natten, skrattade och grät om vart annat men trots det som hade hänt var det en av de bättre kvällarna någonsin. Mamma och pappa kom och hämtade oss och Caesarsalladen på Donken på vägen hem var den godaste jag ätit. 05.30 låg jag i min egen säng, fortfarande med ett leende på läpparna.

Slutet blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, men det gör ingenting för jag hade så himla roligt. Gummistövlar, Linas skattefria vindunk, Oskar Linnros, Babybel, The Sounds, Hemvärnets vinkåsa och Kalamataoliver är några saker som påminner mig så mycket om dessa dagar och PIP 2010 är någon jag sent kommer att glömma! Jag längtar redan till nästa år...












TACK VÄRLDENS BÄSTA TJEJER!!!

Dag två vaknar vi upp till ösregn, men inte utan ett stort leende från alla tjejer. Ena tältet har regnat in och de har fått köpa en presenning från några snälla själar, mitt, Annas och Erikas tält håller än… Jag, Lina, Anna och Fanny går till ÖB för att köpa en presenning för säkerhetsskull, får skoskav på vägen men skrattar för det. Vi stannar på Netto för att köpa frukost, men blir kvar där och äter även frukosten utanför, haha, jag kan inte sluta skratta åt det. Alla var rörande överrens om att det var den godaste frukost vi någonsin ätit! Efter lite babybel är jag och Anna nöjda som små barn och vi går till ÖB.

Väl tillbaka på campen kl 12 korkar vi upp och sätter oss för att spela kort, de andra tjejerna är på Donken. När regnet börjar igen lånar vi ett partytält av våra försvunna grannar och fortsätter med kortspelandet. När de kommer tillbaka bjuder vi dom att sitta ner med oss i deras partytält och det slutar med att vi sitter kvar där hela eftermiddagen med ett härligt gäng från västkusten och äter kalamataoliver och ölkorv, nice. Regnet öser ner, det mesta börjar bli blött och dimmigt. Vi går en sväng, äter korv, snor en hamburgare, badar min telefon för att avsluta med en powernap i tältet ovetandes om nattmackan bredvid mig.

Jag blir uppdragen av en glad Anna och vi går till festivalområdet för att se The Sounds och Timo Räisänen. The Sounds var så sjukt bra att jag inte kan uttrycka det i ord!! Timo Räisänen var en överraskning och spelas numera flitigt! ”Outcast” får mig att le och önska att jag vore på plats i leran och ösregnet tillsammans med några av mina bästa vänner! Det här var en kväll som jag sent kommer att glömma. Jag fick stora sår på benen från mina älskade gummistövlar, halkade i leran, hoppade i vattenpölar, skrattade tills jag vek mig, njöt på bra konserter och skrek halsen av mig. Klockan slog även över till den 30 juli och jag blev 18 jävla år! Tillbaka på campen fick jag skönsång av mina pinglor och blev ivägburen av en random, eller ska jag säga ”randåm”, kille. Jag diskuterade med ”Jesus people” och fick en bibel, skål.

Okej, var ska jag börja? Senaste två veckorna har varit de roligaste i hela mitt liv och det har varit fullt upp från morgon till kväll varje dag! Jag kör en Putte summering. 

PUTTE I PARKEN, dag 1.

Putte i Parken 2010  är det absolut roligaste jag har gjort under mina 18 år i livet och jag saknar det så himla mycket. I ottan den 28 juli gick bilen från Söderköping till Örebro där vi skulle ta bussen till Karlskoga. Som orutinerade festivalmänniskor hade vi väldigt mycket packning att släpa på, vi blev utskällda av busschauffören för att vi åt i bussen och när vi väl var framme visade det sig vara en bit till campingområdet. Vi gnällde, fick skoskav och skrattade. Väl på plats upptäcker jag med panik att min väska med alla värdesaker är borta, men tack gode gud för den snälla emotjejen som ringde till mig så jag och Karin snällt kunde gå tillbaka hela vägen för att hämta den.

Till slut var satt vi äntligen i våra brassestolar och öppnade första cidern, eller tog ett glas av Linas skattefria vindunk. Solen brände och vi levde som aldrig förr. Vi hittade ett killgäng från Lidköping som vi blev bundisar med och spenderade första kvällen ihop med. När alla var lagom runda under fötterna gick vi till festivalområdet för att titta på Kalle Bah och sen efter en powernap se Oskar Linnros. Vi stod längst fram och fick se vilken man Oskar var, jag ryser vid tanken på timmen framför scenen, jag blev kär. Kvällen/ natten är en dimma, men en underbar sådan. Vi tittade även på The Ark, vilken show! Jag hälsade på ”Jesus people” för första gången under festivaldagarna, och fler skulle det bli. Fick även ett ”kör en bortamatch” – sms från anonym, haha.  What a night, what a night!

Jag har varken dött eller lagt ner bloggen, jag har bara haft väldigt mycket på gång! Ni kommer att få en riktigt uppdatering av allt roligt som hänt i morgon när jag kommit hem från jobbet, eller jag ska egentligen inte lova för mycket för man vet aldrig vad som händer, men jag lovar åtminstone att försöka.

Idag har varit en riktigt tung dag, då det har varit min andra dag när jag jobbat sen 7.30 i morse och precis slutat. Jag har inte sovit ordentligt på över en vecka så tröttheten börjar att spela in på riktigt. Jag har haft extremt ont i foten efter två långa dagar med jobb + att så många otrevliga och nästan elaka gäster som jag har haft idag har jag inte mött på två säsonger här! Just nu är jag så trött att jag nästan vill gråta, men middagen är inte förrän om kanske en, två timmar så det är bara att hålla ut, för hungrig är jag också.

Nu går jag härifrån innan jag smittar allt för många med min dåliga dag.
God natt.