Vaknade av det nästan var storm ute och en fin födelsedagssång + supergod chokladmuffin med 50/50 och hjärtklubbor. Kan man annat än älska dessa tjejer? Vi samlade ihop 200 burkar för att äntligen få gå och duscha, det tog oss max 5 minuter. Förmiddagen spenderades på akuten för att få Amanda på benen igen efter mycket oro och hjälp av en jättesnäll (och snygg) ordningsvakt. Dag tre var alla lite slitna och vi tog det ganska lugnt till några av oss spårade i ett tält, haha.

Med regnet över oss var det till slut dags att gå till Hoffmaestro & Chraas konsert. Oj, oj, oj vad de var bra! Vi stod nästan längst fram och publiken var galen och efter en mindre hjärtattack efter att Lisa ramlat gick några tjejer ut men jag och Fanny höll oss kvar. Vi röjde som aldrig förr men min födelsedag var en oturens dag för flera av oss. Jag och Fanny ramlar när hela publiken ska springa åt ena hållet och jag får panik för att jag tror att Fanny har blivit krossad men som tur var klarade hon sig och jag fick en öm fot. Efter hjälp av underbara Röda Kors människor hamnade jag bakom scenen där jag fick ligga och vänta på ambulans, men sen kom hela Hoffmaestro & Chraa bak och pratade + kramade om mig och jag kunde inte annat än le. De var jättesnälla och sprang och fixade allt möjligt, vilka killar. Väl på akuten fick jag veta att Lisa och Lina redan var där, jag blev helt varm i kroppen och grät av glädje. Självklart hade tjejerna fått poliseskort, stjärnor kan ju inte ta sig runt hur som helst! Vi satt där hela natten, skrattade och grät om vart annat men trots det som hade hänt var det en av de bättre kvällarna någonsin. Mamma och pappa kom och hämtade oss och Caesarsalladen på Donken på vägen hem var den godaste jag ätit. 05.30 låg jag i min egen säng, fortfarande med ett leende på läpparna.

Slutet blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, men det gör ingenting för jag hade så himla roligt. Gummistövlar, Linas skattefria vindunk, Oskar Linnros, Babybel, The Sounds, Hemvärnets vinkåsa och Kalamataoliver är några saker som påminner mig så mycket om dessa dagar och PIP 2010 är någon jag sent kommer att glömma! Jag längtar redan till nästa år...












TACK VÄRLDENS BÄSTA TJEJER!!!