I slutet av förra veckan hade vi finbesök här på RCN. Skolans styrelse och den nordiska kommittén hade sin årliga träff här och även den nya rektorn (som förövrigt är svinsnygg) och sveriges representanter är Ingegerd Wärnersson, fd. skolminister och riksdagskvinna, och Jan Björkman, fd. riksdagens vice talman, så jag såg verkligen fram emot att träffa dom. Jag träffade Ingegerd förra året när de var här och tyckte redan då att hon var trevligt och väldigt rolig och hon var sig lik den här gången också. Jag och Alma visade dom runt på skolan och vi pratade i närmare två timmar om livet på skolan och vissa problem som ledningen inte har tagit tag i. Det kändes väldigt skönt att prata med personer som verkligen lyssnar och vill hjälpa, sen att de sitter på mycket inflytande är ju bara ett plus i kanten.

Förutom att prata med de olika styrelsemedlemmarna så gick min vecka åt till att ha migrän. Jag är så jävla trött på att ha migrän, det förstörde precis allting jag hade tänkt att göra (läs plugga och träna). Aja, jag försöker påminna mig om att det är inge idé att klaga på något jag inte kan göra något åt. Fast när jag tänker efter är det väl det jag inte kan göra något åt som jag borde klaga på och inte det jag faktiskt kan göra något åt, eller?

Nu ska jag inte klaga utan jag ska ge några gigantiska guldstjärnor till mina fina vänner Stella, Alma och Kathrine (och alla andra som tar konst som ämne) för de hade sin utställning idag och shit vad de är duktiga. Egentligen visste jag det redan, men idag när jag gick runt och tittade på deras utställningar kände jag mig så töntig för jag var så extremt stolt. Jag var sådär "ååååh, kan jag inte få en bild på er tillsammans för ni är så himla duktiga." Mamma-stil-pinsam. Jag måste skärpa mig.

Alla konstelever.

Alma och Stella

Efter att jag tvingat Stella att gå med på att ta en bild tillsammans med hennes tavla som jag har förälskat mig i.

Ett av mina favoritverk av Kathrine.