Två elever från skolan som var ledare för årets "På Flukt" har själva varit flyktingar, en från Albanien till Grekland och den andre från Irak till Finland och det är otroligt givande att få höra deras historier. Jag tycker att rollspelet är tufft men de själva säger att det inte är i närheten av hur det är i verkliga livet. När jag stod och pratade med dom igår fick jag nästan dåligt samvete för hur bra jag har haft det ända sen jag tryggt föddes i Norrköping och fram tills idag. Man ska inte jämföra sina egna problem med andras för allt är relativt, men i situationer som igår känns det som att jag inte har något rätt att klaga över huvudtaget. Livet är fruktansvärt orättvist och det finns så mycket skit där ute. Vi kan inte förändra världen, men vi kan skapa oss förståelse för vad som dagligen pågår runt omkring oss och bidra med det lilla vi kan.