deppigt.
Igår var hemsk, idag är det bara jättedåligt så i morgon kommer det förhoppningsvis bara att vara en dålig dag. Jag pratade precis med Lovisa och vi båda var överens om att det nog alltid kommer vara så att man inser hur bra någonting är efter att det är borta. Det var flera personen som jag upptäckte var underbara människor nu på slutet och jag kom till den punkten då jag insåg det, men inte hann umgås tillräckligt med dom. I guess that's life.
På ett sätt känner jag inte för att göra någonting, men samtidigt vill jag inte spendera sista tiden här med att deppa över de som har lämnat istället för att umgås med dom som faktiskt är kvar. Därför ska jag nu gå och mysa med Alma och Stella, och sen innan middagen ska jag skypa med min älskling. Det är nästan töntigt hur mycket jag saknar honom.
deppis nr. 1
p.s alla ser ut som kineser idag.