Till slut kom jag och pappa i alla fall iväg till Axel och Lofsdalen, men självklart inte problemfritt. Det var skitväder och dåligt sikt, men som om inte det vore nog gick våra vindrutetorkare sönder och vi såg inte ett dugg och körde i blindo för att hitta en mack. När vi väl gjorde de hade de slut på vindrutetorkare och alla andra butiker var stängda eftersom det var trettondagsafton... Efter mycket om och men, och lite tjaffs, lyckades vi hitta en kille som kunde hjälpa oss och vi kunde fortsätta. Väl framme hade vi en mysig stuga och det var jätteroligt att få träffa Axel igen och se hur han det. Nästa dag åkte vi skidor hela dagen och hade askul, åkte puder och åkte pist tills mina ben skakade. Nästa dag åkte vi skidor på förmiddagen och sen bytte jag till bräda. Nervös och beredd på att komma hem till stugan blå och öm, men överraskande nog åkte jag hela eftermiddagen och ramlade bara en endaste gång! Jag blir hög på att  åka skidor och snowboard, det är galet. Det är det bästa som, no doubt.

I söndags hade vi en lång bilresa till Arlanda innan jag äntligen var påväg tillbaka till skolan igen. Jag landade i Bergen 20.45 och sen skulle bussen tillbaka till skolan gå 23.00 och med en halvtimmes försening var vi på gång mot skolan, men pga dåligt väglag och att vi fick vänta på en färja i en timme var vi inte på skolan förran 4.30. Trött som fan, men med en bra avslutning på resan.

Men en timmes sömns var det dags att gå till skolan, vilket gick helt okej ändå. Jag har inte riktigt sovit i kapp än, men det blir bättre. Idag var jag på en föreläsning om volontärarbete och jag är så taggad inför Honduras i sommar! Okej, nu ska jag läsa lite E-systems och sen käka pasta och pesto och soooooooooova.

See ya lovers!