Igår började jag lyssna på Björn Rosenström och Magnus Uggla och vilken nostalgi det blev. Jag hade en period i sena mellanstadiet, tidiga högstadiet då det var det enda jag lyssnade på. Nu i efterhand har jag funderat på vad mina föräldrar tyckte om när jag 12 år ville åka till Hamburgebar i Stockholm för att titta på Uggla som sjöng om  Jånni Balle och om hur ingen kan suga som hans fruga. Hm, känns inte helt rumsrent...

Annars hade jag möte med min EE-supervisor igår om min hemska uppsats. Jag ska skriva om human trafficking in sports med Super Bowl, USA och fotbolls VM i Tyskland som två case studies. Ni vet känslan innan man kommer igång med ett arbete? Den känslan har jag x 8, för det är så många uppsatser som ska skrivas utöver det vanliga skolarbetet denna höst, och så ska jag skriva SAT i oktober. Tänk om det vore lika lätt att skriva dom som det är att klaga över allt. Äsch, jag ska inte klaga - jag ska skriva.

På tal om inget, är det lika snuskiga reklamer på Spotify i Sverige som det är i Norge? En reklam som ständer sänds är en om Spotify Premium där det är ett par som har telefonsex och använder ett väldigt grovt språk (och ljud) och sen kommer mamman in och ropar efter tjejen och så lägger hon på. Reklamen budskap är "tycker inte du heller om att bli avbruten? Skaffa Spotify premium." Jag blir äcklad varje gång. Är det verkligen okej att ha reklamer som den här? Tänk på alla små barn... och mig.

Skriva var det ja, men nu börjar min nästa lektion om 20 minuter så det känns onödigt att påbörja något, moahaha.



Jag och mina rummisar som indianer på temafesten.