Gårdagens spenderades i Valdemarsvik hos min kära mormor och hos frisören. Jag klippte och slingade håret och först såg det ut som att slingorna hade blivit gula, jag kände paniken krypa fram, men det blev bra till slut och jag tror att jag blev väldigt nöjd, jag har inte ritkigt bestämt mig än. Dagen fortsatte med glass vid vattnet och mycket skratt, precis som vanligt. Min mormor är bäst, så är det bara.

I morse tog jag bussen tillbaka till Norrköping och allt var frid och fröjd tills det kom en tjej och satte sig bredvid mig. Till en början var allt bra, men helt plötsligt börjar hon dunka huvudet i stolen framför och jag tittar lite förvånat på henne. Då tittar hon på mig och ler, sätter på sig hörlurar med jättehög musik som sen efter några sekunder bara blir en jättelång ton. Haha vad är grejen? Sen satte jag på min egen musik och skrattade tyst för mig själv. Väl hemma gick jag ut och sprang en runda och nu väntar jag på att min högröda färg i ansiktet kan försvinna så att jag kan åka till skolan en snabbis.

                  

                

Ikväll är det lärarmiddag!