På ett väldigt ytligt plan har jag suttit och funderat på monarkin och dess betydelse. Enligt mig finns det en viss elegans med monarkin och ett kungahus med vackra prinsessor klädda i diamanter. Många diskussioner har handlat om orättvisorna med att ärva titeln som statschef till skillnad mot en republik där statschefen är folkvald och har kämpat sig till makten, men som å andra sidan har en makt tillräckligt stor för att kunna spränga hela världen. En dag som denna är en stor folkfest och den är redan historisk.

Det häftiga med dagens bröllop är att vi kommer att få en kvinnlig statschef, vilket kan bidra till ökad jämställdhet och ett modernare tänk. Kronprinsessan Victoria kommer i framtiden att bestiga tronen som den tredje kvinnliga statschefen på 400 år och det kommer hon att göra tillsammans med Daniel Westling, en man av folket. Jämställdhet i all ära och att den blivande prinsen Daniel är ”en vanlig kille” gör det extra speciellt, men han får heller inte bli för folklig utan bör hålla samma nivå som kungahuset. Det här kan tolkas som klasstänk, vilket inte är meningen, men för att kungahuset ska behålla sin stilfullhet bör det vara lite utöver det vanliga.

De visade nyss på Tv4 en gäng thailändska turister som glatt ropade ut en lyckohälsning till brudparet.  De hade planerat sin resa till Sverige för att kunna vara med om den här dagen, det säger ganska mycket om hur stor dag det här faktiskt är. Tyskland har 300 reportrar i Sverige för att dokumentera bröllopsdagen och många tyskar som har blivit intervjuade säger att det ligger dem varmt om hjärtat, till viss dess på grund av Silvia men trots allt.

Idag är en stor dag och den har lyckats få mig intresserad.