Jag vaknade av att klockan ringde 06.00, fortfarande olyckligt kär och sådär extremt trött. Tanken var att jag skulle åkt hem i morse för att spendera hela dagen i soffan framför O.C, men jag tänkte snabbt om och valde att ta en senare buss. Sen ringer mamma och frågar när jag kommer och att Axel hade tänkt att vi kunde äta frukost ihop. Då fick jag lite ångest över att jag inte gick upp i morse, men men. Nu är jag i alla fall påväg att springa till bussen för att äntligen komma hem!

See ya.