Just nu sitter jag i mitt rum och tittar på alla som springer förbi utanför mitt rum samtidigt som jag njuter av att ha freeblock sista timmen, motsvarande en håltimma. Jag njuter alltid lika mycket av freeblock, inte bara för att jag är ledig utan också för att det här är en av de få stunder då man faktiskt är själv eftersom det bara är vi nordiska förstaåringar som har freeblock.

Hahaha, jag dör av skratt. Här sitter jag och skriver att det är skönt att äntligen vara själv på rummet och helt plötsligt hör jag ett alarm ringa och jag tänker "vem har glömt att stänga av sitt alarm?" och sen börjar det röra på sig i Katherines säng och vips så sticker hon ut sitt sömniga lilla huvud. Hahaha, vad förvånad jag blev! Men nu sprang hon iväg på lektion så är jag själv på riktigt. Jag har ganska mycket läxor som ska göras så det är väl lika bra att sätta igång... snart.

I eftermiddag är det fullt upp! Först har vi house cleaning, sen är det introduktion för oss som vill bli lifeguards (vilket innebär att man "vaktar" poolen då och då), efter det ska jag på en Political EAC som överraskande handlar om politik. Till slut ikväll ska jag gå på en, vad ska jag kalla det, Utvecklings EAC där vi kommer diskutera olika sätt för länder att utvecklas (haha, sjukt nördigt tänker ni nu) och därefter ska alla nordiska samlas för att planera Lucia. Jag har länge haft julkänslor och nu börjar det faktiskt att närma sig, myyyyyysigt!

Ae, dags för plugg på riktigt nu.

Tillbaka i Norge och på campus!
Att vara tillbaka länns jättebra och jag märker hur mycket jag har saknat alla, men det ändrar inte hur mycket jag tyckte om att vara hemma. Samtidigt som det var hur underbart som helst att träffa alla igen insåg jag att jag också har saknat mitt gamla liv. Känslan av att komma hem var mystisk bara för att allt var precis som om jag hade lämnat igår, jag hade nog förväntat mig att det skulle kännas annorlunda. Förvirrande, så skulle man kunna sammanfatta mitt November break. Men tolka mig rätt, jag gillar både mitt liv hemma och mitt liv på campus.

Igår gick jag upp kl 5 och tillsammans med pappa satt jag i bilen 45 minuter senare och vi var påväg till Arlanda. När vi körde till terminalen fick jag verkligen en flashback från augusti, men den här gången var det en lugnare Ebba i bilen. Efter lite väntan såg jag en lycklig och fortfarande onykter Alma och Kunal och den känslan var också konstig, haha förstår ni att jag känner mig förvirrad? Jag vet inte vad jag ska känna och det är både jobbigt och spännande, därav min förvirring och mina funderingar. Vi mötte även upp Olof och sen var vi påväg tillbaka till Noooorway. På Bergens flygplats mötte vi ett gäng som varit i Prag under lovet, vissa mer slitna än andra, men det var ett kärt återseende! Vi åkte in till Bergen och hängde på donken i några timmar innan vi åkte färja och buss tillbaka till skolan där det var ännu fler kära återseenden!

Idag var det skola och jag känner att motivationen har kommit tillbaka, vilket känns väldigt, väldigt skönt. Efter skolan hängde jag med Alma och snackade massa skit och sen har jag pluggat och det ska jag fortsätta med nu, så vi höres mina vänner!



jag gräver min grav för dig.

Här har ni en video på min underbara roomie från Honduras som älskar Sverige och gör här ett tappert försök efter tvång av mig och Alma att läsa våran svenska läxa, "Ett Dockhem" av Henrik Ibsen.



Just nu väntar vi alla spända på att våran sista första-åring ska komma till RCN! Han kommer från Haiti och ska bo i huset bredvid mig, spännande.